Glömsk

Nu har det gått 10 dagar sen jag först kände av förkylningen och även om den blivit bra mycket bättre så hänger torrhostan å det ömma svalget kvar. Sällan jag varit dålig så länge eller också har jag bara glömt bort det.

Glömma är jag rätt bra på som igår när jag skulle berätta om en stor artist som jag såg på Globen år 2000. Precis när jag skulle nämna namnet så var det helt borta och då menar jag verkligen totalt borta. Det enda jag kunde säga var att han var en av de största, om inte den största, på 60-talet.

Pinsamt värre..... Skulle aldrig börjat berätta om det.

Slutade med att polaren fick slå upp på nätet vilka som spelade på Globen år 2000 och eftersom han redan hade sina aningar så var det inga problem att komma på vem det var: Bob Dylan

Bön

För mindre en två veckor sedan kom vi hem från Marrakech.

För två dagar sen bokade vi en flygbiljett till Muscat.

Idag tittar vi ut från fönstret och ser tre troende män som faller ner på knä i snön, vända mot Mecka.

Marocko var mäktigt.
Att få se de tre männen som ber, var mäktigt.
Att få komma till Oman känns mäktigt.....

Hosta

I lördags började det med ont i halsen men inte värre än jag jobbade för det.
På söndagen hade jag så ont att jag knappt kunde svälja alls och jag kände mig febrig med ont i huvudet. Trots det påtog jag mig att fortsätta jobba i två dagar till.
Måndag var jag rejält sjuk och hade tappat rösten, då jag hostat hela natten. Som tur var så var det lugnt på jobbet och jag kunde gå hem tidigare för att lägga mig och hosta.
Tisdagen var sista dan innan jag blev tvungen att kasta in handduken. Kunde knappt hålla mig uppe då jag hostade så mycket, speciellt på natten. Likaså hade jag så ont i halsen att jag var tvungen att spotta ut saliven som bildades. Å det bildades inte lite saliv.
Förut var det värsta att jag inte kunde svälja. Nu är den pinan överträffad av hostande, mestadels torrhosta och jag är förvånad att inte bitar av halsen eller lungorna lossnat. Tycker tom. att det smakar blod i munnen.
Huvudvärken ska man inte tala om. För varje hostning, som ju kommer i attacker ungefär en gång i minuten, skakar huvudet till.
Nu är klockan runt 5 på morgonen när jag sitter och skriver efter ytterligare en sömnlös natt.

Djemaa el Fna

Mat

Första gången vi åt på någon restaurang runt torget, där man satt bra och hade utsikt över skådespelet så fick vi hosta upp runt 50:- för en lamkotlett som mest bestod av en smaklös benknota.

Andra gången vi åt var en halvtimme senare på en annan av restaurangerna vid torget med ungefär samma utsikt. Där var maten nästan dubbelt så dyr och det tog minst dubbelt så lång tid att få in den. Utsikten och det faktum att vi i alla fall fått i oss lite mat gjorde att väntetiden inte störde. Maten var också godare när den väl kom, även om jag inte blev alltför imponerad.

Dagen efter tyckte vi att vi hittat ett superställe på en takterass högt över torget. Restaurangen hette något i stil med de France. När vi väl släpat oss upp för alla trappor visade det sig att de bara hade ett alternativ och det var en hel meny med förrätt, varmrätt och efterrätt. Allt stod ju på franska eller arabiska så man fattade inte vad det var men vi gick ändå på det.
100:- gick smörjan på. Förrätten var marrokansk sallad, vilket var ett par salladsblad, majs och ett par tomatskivor. Huvudrätten var tanje, en gryta med lite sörja i. Efterrätten bestod av apesliner. Snacka om att man kände sig blåst.

Det här gjorde i alla fall att jag tog det säkra för det osäkra och åt Pizza i flera dagar. Kostade mellan 50 och 75:- och var relativt hyfsad.

Djemaa el Fna, torget i Marrakech som ändrat skepnad till kvällen.
Kanske skulle man våga bryta mönstret med Pizza två ggr om dagen. Efter att ha avverkat ett par långa bussresor så har man i alla fall tillgång till skithus.

Det visade sig vara det mest prisvärda hittills och riktigt mysigt. Faktiskt godare än pizza, speciellt den senaste som jag råkade beställa med tonfisk på, bara för att de har obegripliga menuer på franska.

Senaste middagen

I förrgår satt vi här, min fru och jag, där vi åt en middag bestående av små korvar, bröd som vi doppade i tomatsås och till det hela så drack vi läsk. Nu är vi hemma och skillnaden mellan Marrakesh och Stockholm är verkligen påtaglig.

Vintertid

Jag fattar inte varför man ska hålla på och larva sig med sommartid och vintertid. Å att man alltid tänker fel men det blir ändå alltid rätt.
Sova längre på morgonen är visseligen något jag gillar men då måste jag ju veta att jag faktiskt gör det.